Måste bara berätta en sak till.
Jag och min make kollade på The curious case of Benjamin Button igår. Efter ungefär halva filmen började jag gråta. När jag insåg att filmen började närma sig sitt slut tittade jag upp i taket resten av filmen för att hindra tårarna från att rinna ut. Det hjälpte inte så mycket och jag grät hela vägen till bilen. Och i bilen på vägen hem. Och hemma. Och när jag drack te. Och när jag borstade tänderna. Tror att jag tömde ut min årsranson av tårar. Jag förstod inte riktigt varför jag grät men jag tror att det var för att kärleken är så vacker.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Segaste filmen evaaah.
som seg kola...
Skicka en kommentar